Iaido

Att träna iaido

Med fokus på koncentration, noggrannhet och elegans är iaido är en idrott som passar både gammal och ung. Träningen består huvudsakligen av kata, vilket är förutbestämda rörelsemönster med drag, hugg och blockeringar i olika sekvenser. För att stärka kroppen för de olika rörelserna tränas suburi-waza - huggövningar för uppvärmning. Men träningen kompletteras även med parövningar (kumidachi) som är av värde för avståndsbedömning, förflyttning och timing. Vidare tränas också suemono-giri (även kallat tameshigiri) som är hugg på fasta mål där man tränar huggteknik på stråmattor med skarpslipat svärd. Initialt tränar man med ett träsvärd bokuto som även lämpar sig mer för parövningar av säkerhetsskäl. På mer avancerad nivå går man över till träningssvärd (iaito) av metall.

Kata

Kata betyder form och det som varje person som tränar iaido stöps i. Kata är stiliserade rörelser som tränar huggkombinationer, ofta med ett tänkt scenario av motståndare. Även om de flesta kata är gjorda på detta sätt är de inte nödvändigtvis realistiska svärdstekniker, men varje enskild rörelse är uttagbar för analys i sig själv eller i kombination med andra rörelser. Kata kan ses som den lärobok iaido utgår ifrån.

Varje iaidoteknik kan delas in i sex moment:

  • Nuki-tsuke - Draget av svärdet
  • Furi-kaburi - Övergång från drag till hugg
  • Kiri-tsuke - Hugget
  • Chiburi - Det symboliska avlägsnanded av blodet från klingan
  • Noto - Hölstringen av svärdet
  • Zanshin - Den mentala närvaron

Nuki-tsuke, att kunna dra svärdet och samtidigt göra ett hugg eller en blockering är en stor del av iaidoträningen och detta skiljer arten från kendo/kenjutsu där träningen alltid sker med draget svärd. Furi kaburi är övergången efter det första draget/hugget till nästa hugg. Kiri-tsuke är hugget som följer upp efter första rörelsen. Totalt sett finns sju grundhugg (bortsett från hugg med en hand) samt stöt. För att avsluta tekniken görs det som kallas chiburi, en symbolisk rörelse för att avlägsna blod från klingan och gå till en redoposition. Att föra tillbaka svärdet till baljan (saya) kallas noto och behöver också tränas rigoröst för säker svärdshantering. Zanshin, bokstavligt "kvarvarande sinne", handlar om den övergripande mentala närvaron i tekniken. I de grundläggande serierna följer de flesta kata mönstret ovan med endast ett drag och ett hugg, men på högre nivå kommer allt längre och mer komplicerade rörelser.

Kort historia

Det japanska svärdet (katana) har använts sedan 1000-talet. Men iaido som art utvecklades först från slutet på 1500-talet och framåt, mycket som överaskingsattacker eller försvar mot dessa. Hayashizaki Jinsuke brukar kallas grundaren till iaido då han var en av första som skapade en stil där svärdets dragteknik betonades. Av hans stil finns ingenting kvar men utifrån den utvecklades en mängd nya stilar varav vilka vissa fortfarande tränas idag.

När fredligare tider inträdde i japan under 1600-talet började iaido omvandlas till en konstform med huvudvikten mer på perfekt detaljutförande och personlig utveckling istället för praktisk strid.

Den stil vi tränar i Södra Sandby Jujitsuklubb heter Mugai ryu (無外流) vilket betyder "yttre tomhetens skola".

Iaido idag

Iaido är i förhållande till många andra former av budo (japansk kampkonst), så som jujitsu, karate eller aikido, utövad i relativt liten utsträckning. I Sverige finns endast runt tusen tränande samlat på flera olika stilar där de vanligaste är Zen Nippon Kendo Renmei (ZNKR), Muso shinden ryu, Hoki ryu, Jikiden Eishin ryu, Mugai ryu och Toyama ryu.

Iaido har, som teknik sett, väldigt liten anknytning till våra tiders praktiska vardag. Men den kontinuerliga inlärningen och upprepningen av rörelser har en positiv effekt inte bara på kroppen som blir starkare, snabbare och uthålligare utan samma effekter kan även komma psyket till godo. Genom att lära sig fokusera på tekniken och detaljerna kan sinnet slappna av från stress. Vi tävlar inte heller inom iaido utan träningen sker helt för det egna välbefinnandet.